Schwedisch Deutsch (hat) vor den Kopf gestoßen

Deutsch	Schwedisch	Kategorie	Typ
den Kopf schütteln schüttelte	skaka på huvudet skakade		Verb
Es ist 5 vor 12	Den är fem i tolv
sich an den Kopf fassen fasste	ta sig för pannan tog	figfigürlich	Verb
kein Blatt vor den Mund nehmen	ta bladet från munnen, inte skräda orden		Redewendung
▶ Kopf m	huvud huvudet huvud huvuden		Substantiv
▶ Kopf m	ett huvud, -		Substantiv
den Teufelskreis durchbrechen durchbrach hat durchbrochen	bryta den onda cirkeln bröt har brutit		Verb
den Kopf auf die Seite legen (stehend) legte	luta huvudet åt sidan lutade		Verb
durch den Stadtpark gehen	gå genom stadsparken
vor einander	framför varandra, mittemot varandra, för varandra
vor allem	framför allt, först och främst, främst		Adverb
fahren vor	köra före
der rechtmäßig Angetraute m	den lagvigde		Substantiv
▶ vor Lage: vor dem Fenster	framför Läge: framför fönstret		Präposition
von den Lehrern	av lärarna
den Boden verdichten verdichtete	packa marken packade		Verb
den Kopf verlieren verlor Bildlich!	förlora besinningen förlorade		Verb
den Blick heben hob hat gehoben	lyfta blicken lyfte		Verb
den Hörer abheben hob ab hat abgehoben	lyfta på luren lyfte har lyft		Verb
den Anker lichten lichtete hat gelichtet	lyfta / lätta ankar lyfte/lättade	navigSchifffahrt	Verb
(der/das/die) zweimillionste	den/det tvåmiljonte
den Mund halten hielt hat gehalten	hålla munnen; ugs /vard.: hålla truten höll har hållit		Verb
den Kopf verlieren verlor	tappa huvudet tappade		Verb
den Ball treten trat hat getreten	sparka bollen sparkade		Verb
Der Internationale Gerichtshof, Abkürzung: IGH	den Internationella domstolen	rechtRecht	Substantiv
Es ist um 12	Den är tolv
vor Anker liegen lag	ligga för ankar låg	navigSchifffahrt	Verb
den Notdienst anrufen	ringa jouren		Verb
der schnöde Mammon	den snöda mammon
Angst f vor	ängslan f för
vor fünf Minuten	för fem minuter sedan
vor einem Jahr	för ett år sedan
beschützen vor + Dativ beschützte	beskydda för beskyddade		Verb
das letzte (vorige) Mal	(den) förra gången
▶ Kopf m	ett huvud		Substantiv
▶ vor in Bezug auf Uhrzeit	i om klockslag		Präposition
▶ vor	utanför (framför)		Präposition
Dekl. Hass m X bestimmt Einzahl Mehrzahl Nominativ der Hass die - Genitiv des Hasses der - Dativ dem Hass[e] den - Akkusativ den Hass die -	hat n		Substantiv
er, sie (für Sachen)	den
er, sie, es	den
es (Utra)	den
▶ Sie pronomen för feminina substantiv i singular	den		Substantiv
aufwerten hat aufgewertet	uppvärdera uppvärderad		Verb
▶ Kopf m	huvud -et -en		Substantiv
berauben beraubte hat beraubt	beröva berövade har berövat		Verb
kritisieren kritisierte (hat) kritisiert	kritisera -de -t, rikta kritik mot ngn kritisera kritisierade kritisierat		Verb
taugen taugte hat getaugt	duga dög el. dugde Präsens: duger Supinum: dugt		Verb
sättigen sättigte hat gesättigt	mätta -r -de -t mätta mättade mättadet		Verb
verbiegen verbog hat verbogen	böja, kröka böja böjde böjd		Verb
▶Konjugieren heißen hieß hat geheißen	het/a -er -te -at heta		Verb
bellen bellte hat gebellt	skälla skällde skällt (hund)		Verb
triefen triefte hat getrieft	drypa dröp har drupit		Verb
vor (aus) Scham erröten errötete	rodna av skam rodnade		Verb
der Erste unter Gleichen Latein: primus inter pares	den främste bland likar		Redewendung
köpfen, den Kopf abhacken köpfte / hackte ab	nacka nackade		Verb
vor Sehnsucht f vergehen verging ist vergangen	förgås av längtan förgicks har förgåtts		Verb
jemanden abspeisen, hat abgespeist	avspisa, avfärda ngn.		Verb
den Kopf hängen lassen ließ hängen hat hängen lassen	hänga med huvudet hängde har hängt		Verb
verschlingen (verschlang, hat verschlungen)	glufsa i sig