Schwedisch Deutsch brak

Deutsch	Schwedisch	Kategorie	Typ
Krachen n, Krach m	brak, -et		Substantiv
eine Szene machen Streit	ställa till en scen Bråk		Verb
Bruch m in der Mathematik	bråk -et n i matematik		Substantiv
Mordskrach ugs m	förskräckligt oväsen (bråk)		Substantiv
Streit m (über + Akkusativ)	bråk -et (om ngt)		Substantiv
tödlich Bsp.: Streit mit tödlichem Ausgang	dödlig Ex.: bråk med dödlig utgång		Adjektiv
(Streit m / Ärger m ) verursachen	ställa till (bråk / trassel), ställer, ställde, ställt		Verb
abwenden, verhindern wendete ab / verhinderte hat abgewendet/verhindert einen Einbruch verhindern, einen Boykott abwenden, eine Schlägerei verhindern, eine Katastrophe abwenden/verhindern, einen Streit abwenden/verhindern	avstyra avstyrde har avstyrt Ex.: ~ ett inbrott, en bojkott, ett slagsmål, en katastrof, ett bråk		Verb
entbrennen: zwischen ihnen ist ein heftiger Streit entbrannt	blossa upp, flamma upp: ett stort bråk blossade upp mellan dem
Rowdy m -s	Dekl. värsting u X 1. Fall Einzahl Mehrzahl unbestimmt en värsting [ar] värstingar bestimmt en värstingen [na] värstingarna Värsting är en term som ofta används i media och vardagligt tal för att beteckna yngre våldsbrottslingar. En klassisk bild av värstingen är att denne redan tidigt i förskoleåldern ofta hamnade i bråk, och började slåss, för att sedermera bli någon som många är rädda för.		Substantiv