Schwedisch Deutsch Topp

Deutsch	Schwedisch	Kategorie	Typ
Gipfel m -, Spitze f -n	topp -en -ar
die (obere) Spitze	topp -en -ar
Spitze f	topp -en -ar		Substantiv
(Berg-) Gipfel m (Baum-) Wipfel m	topp -en -ar u bergs~, träd~		Substantiv
an der Spitze stehen	ligga på topp
Scheitel m (des Winkels), Scheitelpunkt m	geografiskt: topp en, spets en (högsta punkt); matematiskt: vinkelspets en	geogrGeografie, mathMathematik	Substantiv